Sitter hemma hos Emil och har det bra. Vi slängde precis ner en kaffekopp från balkongen med kaffe i bara för att det var kul. Eller också är Emil bara sämst och inte lyssnar då jag säger att "där går det inte att luta sig" då han tryckte mig mot räcket på där jag ställt kaffekopparna, "Jo" säger han och då tänkte jag att Ja men då har han väl sett att dom inte står där. men ack, där flög kaffekoppen ner. to bad. Den som var så god att dricka ur.

totalt död. trots det att jag sov mig genom hela natten. såhär har jag varit hela helgen, död. ska alldeles snart cykla iväg till jobbet och köra heldag. därefter ska jag försöka fjäska för mamma med tofflor och blommor

egentligen har jag inte tid med det här och egentligen ville jag bara säga att jag hade en bra kväll igår. Therese och jag gick och såg Baksmällan II, helkul!

hej. har tänt ljus i lägenheten, bara för att få en känsla av något annat än det vanliga. tror jag lyckades.

ikväll ska jag ha en kväll när jag inte ens ska röra en fena (som jag har så förskräckligt många av). eller jo, för jag ska förmodligen poppa mig en påse popcorn. bara så att ni kan lägga det på minnet.

Har suttit och funderat på hur jag ska lyckas undvika att betala in telefonräkningen från sista tiden i Indonesien. den sved även den. Har skjutit upp fakturan till slutet av månaden och har väl inte riktigt slutat hoppas på att jag ska få någon lön. Skulle jag få det så vore det ganska konstigt med tanke på att jag inte jobbade något under april, jo några anstaka dagar. Men nu ska jag ta tummen ur rumpan och betala den. Hur jag än vrider och vänder på tanken så kommer jag i slutändan inte komma fram till något vettigare. Nu är jag i slutändan.

men jag har iallafall köpt mig en biljett till Katalin den 8 september, då Veronica Maggio ska spela. Tänk att det alltid finns något ljust i detta oerhört mörka betaleri.

Skulle jag har pengar och tid så skulle jag åka tillbaka till Thailand inom kort. mest bara för att det var så enkelt att leva där. Här hemma är det lite annorlunda, men jag råkar trivas med det annorlunda någorlunda bra ändå.

Nu står therese tydligen utanför. Vi tänkte sticka till Gävle och hälsa på fina Malin.

hej

Nu är jag tillbaka. även om jag ibland fortfarande är i kvar i Thailand. i värmen, i känslan av frihet. där jag vill vara. Jag har haft The time of my life i sju veckor. Det finns ingenting som någonsin skulle kunna få mig att glömma den här resan. Jag är nöjd, men jag saknar det. och Sara liksom, danska flicka, men en vän för livet. Anna, 24 h om dygnet, nu kommer vi bara ses någon gång ibland, precis som vanligt. jag vet inte riktigt om jag gillar "vanligt". dock är jag tillbaka hos emil, det klagar jag inte över.